Madonna - 25 idag


Madonna för cirka 25 år sedan.

Mitt i högsommaren 1983 släpptes Madonnas självbetitlade debutalbum, den 27 juli, som idag fyller 25 år. Hennes debutalbum Madonna innehöll hennes första singel Everybody och uppföljaren, den rockigare Burning Up (en stor fanfavorit idag). De första singlarna hade väckt intresset hos främst danspubliken varav en del trodde att hon var en svart sångerska. Omslaget på Everybody hade dessutom inget foto på Madonna själv och lät ganska "black", därav missförståndet. När hon sedan dök upp i TV och även gjorde första videon till Burning Up blev hon till sist känd. Hennes första riktiga hit kom med Holiday, singel nr. tre från Madonna, som kom ungefär samtigt som albumet. Holiday var en av få låtar på albumet som inte var skriven av sångerskan själv. Låten var den sista som spelades in och skulle ersatte Madonnas egna Ain't No Big Deal som ansågs vara för svag. Holiday blev startskottet för en lång rad hits på listorna världen över och följdes av Lucky Star och Borderline som också fanns med på Madonna. Självklart måste jag fira skivan idag då bilden på omslaget även ligger till grund för designen på min blogg!



Lucky Star
Borderline
Burning Up
I Know It
Holiday
Think Of Me
Physical Attraction
Everybody



Debutalbumet är en cool, dansant och melodisk samling låtar med en ung sångerska som inte alltid sjunger perfekt men som redan då har rätta känslan i sin röst. Madonna är danspop i skön 80-talskostym där melodierna lyfts fram med hjälp av synthar och trummor. Madonna själv spelar klockspel på Holiday. Några s.k. "fillers" går inte att hitta på skivan vilket gör den till en av sångerskans absolut bästa album. Det tog ett tag innan Madonna blev framgångsrik men allt eftersom hypen kring sångerskan växte sålde också albumet allt mer och debuten har idag sålt över 10 miljoner vilket måste vara klart godkänt.

Videorna till Lucky Star och Borderline lyfte fram Madonnas street image och hjälpte självklart till att sälja fler skivor. Någon video till Holiday gjordes aldrig men låten har ändå blivit en av sångerskans mest välkända hits, mycket tack vare att hon själv har framfört låten under flertalet turnéer. I filmen In Bed With Madonna är den en av höjdpunkterna också.

Ett coolt alternativt foto till omslaget på Madonna.


När Madonna snart blir ett halvt sekel kan hon se tillbaka på en av de största karriärerna inom musikindustrin någonsin. Därför är det särskilt roligt att lyssna på Madonna där hon i all enkelhet framför låtarna, utan någon större PR-kampanj, videolansering eller skandalartiklar runtomkring som stör. Det är de åtta låtarna - med de personliga favoriterna Borderline, Burning Up och Physical Attraction - som på egen hand får avnjutas och avsmakas. Och det smakar mycket gott ännu.

American boy...


Åh vad kul att ni kommer hit och firar mina femtio!!


En välbehövlig och fantastisk semester väntar!
Nu är snart hela vår USA-resa bokad och klar. Hyrbil och flyget mellan Seattle och N.Y. fixade vi idag. En liten bil med AC och automat såklart + ett nattflyg. Den första augusti åker vi - jag och en killkompis - och fan vad kul det ska bli!

L.A., trip till Mexico med hyrbil, highway no. 1, San Fransisco, Seattle/Tacoma, en sväng till Vancouver kanske och sist men inte minst N.Y. och Hotel 17 i East Village där vi bor på samma hotel som Madonna bodde på i början av 80-talet! Jag tror att videon till Borderline spelades in i kvarteren runt East Village. Det ser så ut i alla fall. Jag tror jag skippar de läckra pumpsen i orange dock... 

Madonnas 50th kan vi fira på plats. The Ting Tings planerar vi att se i L.A. Imorgon blir det Bruce som en fortsättning på uppstarten av vårat amerikaäventyr. Madonna får vänta till senare i höst. Jag funderar fortfarande på vart jag skall åka. Det måste i alla fall bli en arena denna gången. Horsens var för stort och för ljust. Dessutom svettades jag inte lika skönt som i Paris 2001 och London 2004.

Den setlist som florerar på nätet innehåller en del kul (Into The Groove, Impressive Instant, Bordeline) men även rätt trista låtar som Human Nature och You Must Love. Det verkar också som att hon ska göra Spanish Lesson, sämst på nya skivan. Suck. Men allt är inte klart ännu och det är över en månad kvar innan hon har premiär i Cardiff. Klart är att Robyn hänger med under delar av Europaturnén och henne får man inte missa!


Sommar, konserter, musik
Det ser ut att bli en bra konsertsommar igen. Jag ser fram emot Bruce och framför allt Madonna men det finns så mycket mer. Kyliekonserten i Globen var riktigt bra även om publiken var seg som vanligt. Varför kan inte svennar släppa loss? Att publiken dessutom bestod av 99% bögar med faghags gör mig ännu mer besviken. Kylie själv hade efter konserten enlig källor beklagat sig över Stockholmspubliken. Poor thing. Nu har hon ju blivit adlad så hon behöver inte vara så ledsen. Juvelen som jag såg i maj gjorde en bra, svettig konsert på Nefertiti här i Göteborg. Det blir säkert fler konserter framöver också. Handen på hjärtat-turnén känns skön med både Kleerup, Vapnet och nyss nämnda Juvelen som jag gärna ser igen. När man åker ifrån Way Out West och istället åker way out west på riktigt måste man kompensera det på något sätt!


Horsens - det er dejligt

Bussen blev två timmar försenad tack vare de långa bilköerna. Vår nyfunna kompis fick en falsk biljett. Vi hann varken äta eller dricka före konserten men vad spelar det för roll? Konserten i Horsens blev ett av sommarens höjdpunkter ändå.

Det är rätt konstigt att se drygt 85.000 människor på en och samma gång. Jag vände mig om ett par gånger under konserten och såg alla ansikten som i trans fokuserade på aktiviteterna på scen. Det kändes som om hela stan och halva Danmark var på plats i fredags. Men Madonna lyckades hitta långväga fans från både Brasilien och USA. Hon saknade dock sina glasögon när hon inte riktigt kunde se om hon hade en tysk eller italiensk flagga i publikhavet. Vad roligt det hade varit om hon hade plockat fram sina barnboksförfattarinna-glasögon på scen..

gaffa2Jag gillade mycket av det jag såg på scen. Första numret Future Lovers/I Feel Love var helt ok men sämre än öppningsnumren Drowned World och Vogue de två senaste turnéerna. När den giganstiska discokulan öppnades och när Madonna gick upp i falsett när hon sjöng refrängen i I Feel Love var höjdpunkterna i första numret. Get Together, Like A Virgin och Jump följde därpå. Tre snabba dansnummer där jag gillade de två första mest. Get Together för att den var lika fantastisk intensiv på scen som på skiva. Like A Virgin för att den funkade riktigt bra som discolåt och självklart för Madonnas akrobatik på sin sadel högt upp i luften till bilderna av hennes röntgenplåtar från hästfallet förra året. Ett visuellt och musikaliskt höjdarnummer.





När showen växlade tempo och Live To Tell startade fick vi se Madonna sjungandes från ett stort kors. Här visades starka bilder från AIDS-drabbade samtidigt som siffror på AIDS-offer räknades upp. Madonna sjöng låten bra och numret lever kvar fortfarande. Future Lovers och Isaac följde - två favoritspår från Confessions On A Dance Floor - som innehöll en del dans där Isaac fungerade bäst främst tack vare dramatiken i uppträdandet tillsammans med sångaren Isaac. Madonna använde delar av Pet Shop Boys remix av Sorry i nästa nummer till min stora glädje. Publiken och jag gillade numret väldigt mycket som innehöll mycket avancerad koreografi från videon. Hur orkar hon lägga benen bakom huvudet konsert efter konsert undrar jag bara.. Sista numret i den andra delen av konserten var Like It Or Not där Madonna själv tog stor plats. Numret hade likheter med Keep It Together från Blond Ambition där hon också både sjunger och visar sig stark vilket är ett gott betyg.

paris1Tredje delen av konserten där Madonna steg fram tydligare på scen gillade jag skarpt där rocklåtar följdes av två favoritballader. I Love New York var knäckande bra. Madonna stod och rockade med elgitarren och hela numret blev ett musikaliskt slag i ansiktet. När vi i publiken sedan hoppade till hennes rockversion av Ray Of Light fortsatte håren på kroppen att resa sig. Ray Of Light har aldrig varit bättre än då. Alla borde få se hur hon hanterar elgitarren. Hon blir säkrare för varje turné som går och tog verkligen ut svängarna i slutet av båda rocknumren. Under Let It Will Be kom koreografin tillbaka men mixen av låten var rockig och stökig. Då levde jag på energin efter I Love New
York
och Ray Of Light men njöt ändå av hennes coola,
ryckiga dans.

paris2Drowned World/Substitute For Love
var ännu en höjdpunkt. Madonna satt ensam på trappan till scen med jacka på sig. Sången var känslosam och jag blev det också. När hon sedan tillsammans med Isaac sjöng Paradise (Not For Me) fortsatte jag att njuta av stämningen. Jag började längta efter hel konsert där Madonna är ensam med sin publik. Där hennes starka röst och låtar sätts i fokus. Vi kanske får vara med om det också framöver? Hoppas hon sjunger samma ballader då som under denna turnén.




Confessions 3
Sista discoavdelningen av konserten startade med en glad version av Music ihopmixad med klassikern Disco Inferno, även kallad Music Inferno. Först nu fick henns två körsångerskor ta plats jämte Madonna och iklädda John Travolta-kostymer bumpade de loss. Mixen fungerade perfekt och det var roligt att se den totala glädjen på scen och hos folk omkring mig. Discon fortsatte i latinotappning när Madonna bytte till sin ABBA-inspirerade vit/lila outfit och sjöng La Isla Bonita tillsammans med hela publiken. Vilken stämning! Erotica ihopmixad med You Thrill Me blev ett mer nedtonat disconummer som jag tyckte fungerade bra.

hannover1Tempot ökade sedan igen när Madonna fick på sig sin cape med texten Dancing Queen på. Det var så roligt att se. Gamla godingen Lucky Star var ommixad och flöt ihop med sista numret Hung Up. Behöver jag säga att publiken sjöng vartenda ord i sista numret? Vi fick också vara med då hon bad olika delar sjunga mot varandra på klassiskt konsertvis. Sista numret var långt men knappast segt utan en total urladdning från gänget på scen. De gav allt tills oss och Hung Up var en magnifik avslutning på konserten. När guldballongerna regnade ner över oss till sist hade jag ett stort leende på läpparna.

Magen kurrade och munnen skrek efter öl men vad spelade det för roll när jag just hade avnjutit två timmar i sällskap med The Queen Of Pop? Jag hade redan börjat bearbeta alla intrycken och jag var så lycklig.
(foto: gafffa.dk, madonnalicious.com, privat)

Imorgon är en annan dag

wembelyNu är det ett drygt dygn kvar. Imorgon kväll står hon på scen och möter cirka 85.000 tokiga skandinaver. Madonna sjunger i Danmark för första gången och jag har res- och konsertfeber till max. Det blir först en lång bussresa på sex och en halv timmar innan vi är framme i Horsens. Väl på plats kommer jag och mina kompisar leta upp en restaurang och njuta av stunden med förhoppningsvis välsmakande mat och ett stort glas kall, stark öl. Då kommer jag verkligen vara uppe i varv men samtidigt hur cool som helst. Hjärtat dunkar och kroppen är varm. Fullt med glada Madonnafans överallt och så jag mitt i alltihop? Hur går det till? Är jag verkligen på plats? Är det nu det ska ske?

När jag och min vän Hanna skulle se Madonna i London för två år sedan (exakt idag!) lagade vi en god middag hemma före konserten, vi tog glada foton på varandra, drack rätt mycket vin och det var så roligt. På väg till Wembley Arena kom allt. Vi drack mer vin och såg på alla människor och jag gick på toaletten alldeles för ofta men det spelade ingen roll. Jag var ändå där jag ville vara just då.

Känslan strax före en konsert då alla sinnen är på topp är helskön. Det är det första stadiet och det är då jag verkligen får klart för mig att det är nu och bara nu det händer. Sakta går det upp för mig att det här är kvällen. Det jag har gått och väntat på så länge kommer snart ske. En obeskrivlig känsla.

Sedan kickar konserten igång och under en, två timmar är jag i ett glädjerus. Ögon och öron tar in allt. Scenen och jag lever i symbios. Under konserten kan jag ibland vakna upp ur ruset och se mig omkring och tänka på "hur fantastiskt det här är". Sedan tar musiken över mig igen.

När konserten är slut tar det lång tid för mig att komma tillbaka. Efter vissa konserter har jag varit helt uppe i min egen glädje, andra gånger har jag grubblat och konserten har fått fram de tunga existentiella frågorna. Jo, det är faktiskt så. Processen eller bearbetningen av konserten, musiken och intrycken får ta den tid den tar. Imorgon midnatt efter Madonnakonserten kommer jag ha en lång bussresa tillbaka hem till Göteborg. Då kommer jag kura ihop mig och låta processen verka. Åh vad det kommer bli kul! (foto: madonnalicious.com)

Horsens, here I come!

Tänk, det blev ett par månader där jag våndades och trodde inte att jag ska skulle komma iväg. Men nu har vi äntligen fått tag på biljetter och åker iväg torsdagen den 24 augusti! Det är en månad och en dag kvar. Biljetten blev svindyr minst sagt men vad är pengar jämfört med en totalupplevelse tillsammans med 80.000 galna Madonnafans?

Jag var på Ullevi i början av juli och såg Robbie Williams showa loss. Det var första Ullevikonserten jag har varit på och vilken kväll det blev! Även om killen var ledsen över Englands förlust i VM gav han allt och vi gillade det mesta. Robbiekvällen fick mig att definitivt bestämma mig att lägga ett par slantar på en Madonnabiljett. Det kan ju inte bli sämre eller hur? Vi var cirka 56.000 själar där på Ullevi. Hur känns det då när vi står under den danska himlen ett par tiotusentals människor till? Jag kan inte riktigt föreställa mig och kommer antagligen inte kunna greppa det hela när jag är på plats heller.

Så vad har annars hänt? Fantastiska Get Together blev ingen sommarhit precis. Den kom och vände på Tracks innan sommaruppehållet. Hon lyckades få en topp 20 hit på singellistan i slutet av juni men vem bryr sig om den listan längre? På downloadlistan var hon nowhere to be seen. Nej i sommar är det superlåten Boten Anna som alla svennar ska dansa, hångla, supa och spy till verkar det som. Är jag förvånad? Nej.

Vi blickar istället framåt tycker jag. Get Together har faktiskt inte släppts ännu i England utan kommer ut imorgon måndag. Madonna avslutar den nordamerikanska delen av sin turné och kommer till Europa snart. Konserter i Cardiff och London väntar. Skivbolaget är sluga och har väntat med singelsläppet i en månad för att tajma in det med hennes konserter på de brittiska öarna. Hon kommer inte få en ny singeletta men topp 5 kan vi nog räkna med.

Nästa singel blir Jump runt september som hennes amerikanska skivbolag hoppas mycket på. Madonna spelas knappast längre i amerikansk radio till skivbolagsdirektörernas och fansens förtret. Hon är för lite hip-hop och 80-tal. Hon är dessutom för gammal verkar det som. Jump är en enkel danslåt jämfört med både Sorry och Get Together. Den är samtidigt med i soundtracket till The devli wears Prada som gick upp för ett par veckor sedan. Alltid något att komma med. Jag är glad att den också får en chans och förhoppningsvis går den bättre än Get Together.

Behöver hon någon mer hit då? Svaret är självklart nej. Men det är ändå roligt när artister som man gillar spelas och favoritlåtar får den framgång de förtjänar. Upptäck last.fm, registrera dig och lär känna nya musikstilar, låtar och vänner. Där finns det fler artister än Madonna att digga till. Jag tänkte tipsa om några som är väl värda att lyssna på:

Neil Hannons








The Divine Comedy, nytt album ute med fint arrangerade poplåtar.
Josh Rouse, senaste albumet svalkar och inspirerar i sommarvärmen.
Steely Dan, på tal om cool musik.
Saint Etienne, förra årets fina album håller fortfarande. Hyllningstext kommer säkert framöver...

Hettan och sommaren fortsätter. När vänder det? Lightning could strike twice...

(foto: lesinrocks.com)


Last part - who will win?

Confessions On A Dance Floor vs. Fundamental - Del 3

En dryg vecka efter britternas fina konsert på Cirkus i Stockholm återkommer de i sällskap med Madonna till den sista delen av mitt battle. Confessions leder med tre poäng över Fundamental, nu vet vi snart hur slutställningen blir!



  9. How High vs. Casanova In Hell

Madonna sjunger om framgång i svängig låt som blir lite tjatig i slutändan. Pet Shop Boys presenterar en söt ballad om Casanovas svårigheter.


Två rätt bra spår inleder och får nästan full pott båda två: 4 – 4



  10. Isaac vs. Twentieth Century

Mysticism, svävande produktion, suggestiv refräng – nej det är inte Frozen jag pratar om trots att likheterna är slående – Isaac är lika fulländad som dess föregångare. Är tveksam till Neil och Chris låt som maler på i samma tempo och lämnar mig oberörd.

 

Stor skillnad mellan Madonnas episka låt och killarnas trista låt: 5-3



 11. Push vs. Indefinite Leave To Remain

Jag har tröttnat en del på Madonnas låt som kan bli irriterande ibland. Ännu en finstämd ballad med personlig text från Pet Shop Boys.

 
Balladen griper mer tag än upprepningarna i danslåten: 3-4 


12. Like It Or Not vs. Integral

Sista spåret på Madonnas skiva är personligt och nedtonat och rätt trist avslutning tyvärr. Chris och Neil slår till med en skönt pampig poplåt i sann bombastisk 80-talsstil. 

 

Madonna blir stort slagen på upploppet av Pet Shop Boys sista fanfar: 3 - 5

  

Slutresultat: 50 - 48

Ja, även om Pet Shop Boys hade en starkare avslutning i kampen blev det Madonna som gick segrande ur striden. Confessions On A Dance Floor vinner – dock inte överlägset – med sina totalt 50 poäng. Fundamental kommer strax därefter och får 48 poäng, endast futtiga två poäng skiljer albumen åt!


Coad 


Ett stort grattis till Madonna och hennes Confessions On A Dance Floor!

Hon får inget pris men kan gärna skicka mig ett par konsertbiljetter som tack om hon läser min blogg.


They are back for part two

Confessions On A Dance Floor vs. Fundamental – Del 2

I dessa VM-tider kommer här del 2 i mitt battle mellan Madonnas och Pet Shop Boys senaste album. Madonna leder innan vi startar del två med ett poäng över killarna...


5. I Love New York vs. Numb
Blondiepastichen är en cool, rockig partylåt med ett skönt driv och den banala texten är härlig att sjunga med i. Neil sjunger vackert i balladen med fin text och bombastiskt arrangemang.

Det blir oavgjort när båda artister visar upp sina bästa sidor: 5-5


6. Let It Will Be vs. God Willing
Det snabba tempot fortsätter, Madonna håller hög nivå och discon känns fräsch här med. Ett pausnummer på Fundamental är ok men inget mer.

Just watch me burn! utropar fru Ritchie och klår britterna: 4-3


7. Forbidden Love vs. Luna Park
Stämningen blir mörkare men låten svänger ändå – så här ska kvällens sista hit låta om man blir dumpad och lämnad mitt på dansgolvet. Balladen om livet på Månen är ingen favorit hos mig, den är för långsam och saknar samma känsla som många andra ballader på albumet.

Jag föredrar förbjuden kärlek framför månparker: 5-3


8. Jump vs. I’m with Stupid
Total dansglädje i fyra minuter, kan hon göra bättre danslåtar än så här? Förstasingeln är klassisk Pet-pop som har stått sig i över tjugo år.

Två toppspår möter varandra och får guldpeng båda två: 5-5


Mittendelen av Confessions On A Dance Floor kanske är den starkaste på hela skivan. Madonna ökar sin ledning och har nu 35 poäng mot Pet Shop Boys 32 poäng. Det är dock inte ointagligt för de gamla poprävarna som jag ska beskåda på Cirkus nu på fredag. Då kanske de lyckas bättra på någon av de sista fyra låtarna från Fundamental. Håll utkik efter den sista avgörande delen då vi korar den slutgiltiga vinnare i detta albumbattle!


The return of the super 80’s

Confessions On A Dance Floor vs. Fundamental – Del 1

MPSB










Nu har Madonnas och Pet Shop Boys senaste skivor funnits ute ett tag. Båda 80-talsartisterna har kommit med dans/pop/synth-album, fått bra kritik för deras senaste alster och är gamla personliga favoriter. Nu tänkte jag göra ett klassiskt battle där varje låt på resp. album får möta varandra. Vi kommer sedan att få se vilket album som står sig bäst vid noggrann jämförelse. Här kommer del 1!


1. Hung Up vs. Psychological

Madonnas största hit på mången dag med klockrena Gimme! Gimme! Gimme!-samplingen står sig fortfarande rätt bra över ett halvår senare. Öppningsspåret på PSB:s skiva är mer nedtonat – nästan kyligt - och har lite svårt att greppa tag om mig.

Även om jag har hört Hung Up snart tusentals gånger är den ändå bättre än halvtrista Psychological: 4-3


2. Get Together vs. The Sodom And Gomorrah Show
Nya Madonnasingeln är en av höjdarna på skivan, en härligt intensiv danslåt med bra synthig produktion och klockren refräng. Pet Shop Boys snabbar upp tempot och får till en låt i deras klassiska popform, även här bra produktion, text och fin refräng.

Det blir nästan oavgjort när Madonna vinner knappt då två topplåtar från varje platta möts: 5-4


3. Sorry vs. I Made My Excuses And Left
Andra singeln från Confessions On A Dance Floor är redan en klassiker och en av Madonnas bästa danslåtar med skön basgång och stark melodi. Killarna levererar en stillsamt och vackert arrangerad ballad som jag inte kan bestämma mig för om jag tycker jättemycket om eller om den är småtrist.

Madonna får till en ny superlåt och vinner knappt: 5-4


4. Future Lovers vs. Minimal
En låt som varken känns nyskapande eller speciellt catchy utan bara flyter på, originalet (I Feel Love) eller Kylies Light Years är mycket roligare. Åh vad jag gillar Minimal: skön melankolisk synthpop, New Order-gitarrer och vilka stråkar! 

Retrodiscolåten blir slagen rejält av Neil och Chris briljanta poplåt: 3-5


Efter första omgången är det jämnt mellan Confessions On A Dance Floor som har 17 poäng och Fundamental med 16 poäng totalt. Vi får se hur det gå nästa gång när spår 5-8 på albumen ska battla. Kommer killarna gå förbi eller drar Madonna ifrån? Stay tuned for part two as they say!

Live To Tell

Live To TellFör drygt tjugo år sedan kom Live To Tell, aktuell som nummer i Confessions Tour, den första singeln från True Blue. Balladen rusade till toppen av amerikanska Billboardlistan i USA men de svenska fansen lät den bara nå en tionde plats på Tracks under de fyra veckor som den låg på listan. Låten slog fansen och branschen med häpnad. Visst hade Madonna släppt ballader förr på singel, Crazy For You hade blivit etta på singellistan i USA året innan, men nu var det något helt annat på gång. Vi som har följt henne sedan starten vet att hon har konsekvent utvecklats och visat upp nya personliga och musikaliska sidor under hela sin kärriär. Det som hände våren 1986 är i backspegeln ett av de mest intressant ögonblicken i Madonnas karriär. För första gången i sin karriär bytte Madonna både musikalisk växel och image med en tvärvändning.



1985 hade varit ett toppenår för Madonna både karriärsmässigt och personligt. Hennes album Like A Virgin hade skapat Madonnafeber över hela världen. Hon hade nått stora framgångar med titelspåret, Material Girl, Crazy For You och Into The Groove. MTV hade anammat henne och gjort henne till en stor stjärna och hennes första huvudroll i Susan Seidelmans Desperately Seeking Susan hade inte bara lockat stor filmpublik utan även fått lovord från kritikerna. Hon hade även åkt ut på sin första turné i USA och befäst sin position som het popstjärna och publiken på Live Aid älskade hennes energiska framträdande. Madonna hade dessutom träffat och gift sig med Sean Penn, hennes stora kärlek.

Live To Tell var inget lätt val att släppa som första singel från den nya Madonnaskivan. Skivbolaget och Madonna hade säkert tänkt släppa Papa Don't Preach för att gå ut högt med lanseringen av True Blue. Nu blev den låten andrasingel. Patrick Leonard och Madonna hade skrivit Live To Tell till en manlig sångare, Madonna hade inte tänkt sjunga låten själv. Sean Penn fick dock höra låten och övertalade sin fru att spela in låten. Han ville ha med balladen i sountracket till sin nya film At Close Range. Filmen hade premiär, fick bra kritik, och Madonna släppte singeln Live To Tell i april 1986. 

När Madonna möter publiken våren 1986 har hon lämnat behåarna, det långa råttfärgade håret och hotpantsen bakom sig. Hon visar upp en nedtonad image: blekt sminkad, platinablonderad, kortklippt. I videon till Live To Tell är hon klädd i mörkt färgad klänning som andas 50-tal och amerikanska södern. Hon provocerar kanske inte avsiktligt men omedvetet ifrågasätter hon alla bilder publiken hade av henne tidigare. Hon sjunger känsligt. Bättre än någonsin innan på skiva. Texten är personlig. Produktionen är sparsmakad men stor på samma gång. Soundet skiljer sig markant från tidigare låtar. Hon är äkta.

Live To Tell är den första stora balladen i Madonnas karriär. I mitt tycke en av de allra bästa låtar hon har spelat in. Känslorna är som störst när hon sjunger refrängen efter andra versen: "The truth is never far behind, you've kept it hidden well". Det är här Madonna visar sig som artist på riktigt för första gången. (foto: madonna.cz)

Succé såklart

Allt pekar på att hon har gjort det igen. Dansat och sjungit som bara hon kan. Svettats en hel del. Kört lite kabbalah och politik. Utvecklat sin show underhållnings- och tekniskt sett ännu en gång. Överraskat kritikerna. Gett fansen allt vad hon orkar. Allt till tonerna av hennes bästa danslåtar och gamla hits.

Premiären av Madonnas Confessions Tour blev en succé. Hon lyckades dock tappa mikrofonen under Let It Will Be och komma in fel i La Isla Bonita. Jag tycker det känns skönt att allt inte fungerade perfekt. Hon kommer säkert sätta allt imorgon kväll men att Madonna gör lite misstag känns bra. Hon var med all säkerthet rätt nervös, showen började inte förrän 45 minuter efter utsatt tid.

65370-18Låtarna hon gjorde var:

Future Lovers/ I Feel Love
Get Together
Like A Virgin
Jump
Live To Tell
Forbidden Love
Issac
Sorry
Like It Or Not
I Love New York
Ray Of Light
Let It Will Be
Drowned World/
 Substitute For Love 
Paradise (Not For Me)
Music Inferno
Erotica
La Isla Bonita
Lucky Star
Hung Up










Showen innehöll S & M-anspelningar, en hel del ridassociationer, ABBA-kläder och en massa disco och dans. Hon lugnade ner på tempot under konserten också i bl.a. Live To Tell  och Paradise (Not For Me). Fansen säger att detta är hennes bästa turné. Jag som inte trodde hon skulle toppa Re-Invention Tour. Kritiker saknar gamla hits och tycker att Confessions Tour innehåller för många låtar från senaste skivan. De är alla överens om att de två timmarna som konserten varar är fantastiska och Madonna är ett måste denna sommaren om man ska gå på konsert. Hon har idag lagt till ett åttonde (!) datum i London, på hennes födelsedag den 16 augusti. I turnéboken lär även Prag och Moskva stå med som sista stopp i september under Europadelen av Confessions Tour.

Nu är det dags att lägga seriösa bud på de få biljetter som ligger ute till konserten i Horsens. London vore roligt att åka till också, speciellt på hennes födelsedag, men det är riktigt dyrt att se henne där. På Wembley får vi dock se henne komma ut ur en gigantisk discokula mitt i publikhavet, det tror jag inte hon kommer fixa i Horsens. Vi lär få se i augusti. Nu har äventyret startat! (foto: madonnalicious.com)

Dagen C

Confessions Tour startar idag! The Forum i Los Angeles är arenan för dagen C. Hennes generalrepetition var lite svajig enligt rapporter från folk på plats. I vimlet fanns bl.a. Demi Moore och hennes Ashton Krutcher. Dansen funkade sådär i några nummer, gitarrer hördes inte tillräckligt och Madonnas röst var osäker i bl.a. Ray Of Light. Jag kommer med fasa ihåg hur dåligt hon sjöng när hon gjorde låten tillsammans med Lenny Kravitz på gitarr på en MTV-gala för snart åtta år sedan. Hon var säkert lika nervös då som hon var igår. Jag är inte ett dugg orolig för hur det kommer gå för Madonna ikväll. Hon är ett superproffs och alla svagheter har med all säkerhet rättats till nu.

Det är också roligt att hennes hyllning till ABBA fortsätter. Hon bär liknanade kläder som Agnetha och Frida hade under ABBA:s sista världsturné i en film från repetitionen som har visats i amerikansk TV. Titta på bilden och döm själva. Jag har aldrig riktigt gillat kostymerna men det är rätt fina på Madonna ändå. Agnetha och Frida är nog lite glada. Synd att Madonna inte spelar i Sverige, då kanske några av Abborna hade dykt upp. Madonna ska dessutom ha burit en cape där det stod Dancing Queen enligt publiken. Det är mycket 70-tal nu...
(foto: ultimatemadonna.com)

Live almost tomorrow!

Det var väldigt nervöst att följa semifinalen av Eurovisionsfestivalen igår kväll. Minuterna innan det fåniga programledarparet läste upp "Sweden" var hemskt jobbiga. Nu gick vi vidare och imorgon blir det ännu en svettig kväll framför TV-apparaten.

Madonna startar sin turné snart också! Tänk att få vara på plats i Los Angeles när hon springer ut på scen. Vad som förväntas bli den mest inkomstbringande turnén för en kvinnlig artist i rockhistorien startar alltså på söndag: Confessions Tour

På sin hemsida har Madonna lagt ut en liten kort film där vi kan följa henne under repetitionerna till turnén. Hon är i god form, Mrs. Ritchie. Hoppas hon håller formen under de kommande fyra månaderna. Sommaren kommer för min egen del bli en riktig konsertsommar. I juni ska vi se Pet Shop Boys på Cirkus, i juli Robbie Williams på Ullevi och i augusti är det Madonnas tur - hoppas jag. Det kommer skrivas och snackas mycket om framför allt Robbies och Madonnas turnéer i sommar. Jag kommer bli mer och mer spänd ju längre tid Madonnas turné fortsätter och uppslukas av ännu fler rykten och info. Biljetter har vi ännu inte fått tag på (det ser dock rätt ljust ut) och det är ett stort stressmoment. Det kommer ordna sig, det är jag säker på, men det kommer bli dyrt. Tur att skatteåterbäringen kommer om ett par veckor.

Jag återkommer snart om snacket efter premiären på sommarens turné. Vilka som var där, hur hon såg ut, vilka låtar som var bra och vilka som var bättre. Hon sjunger live på söndag. Då vet vi om Carola eller monstren tog hem segern.



Jean-Pauls kostymer

Nu är det bara åtta dagar kvar! Confessions Tour kickar igång i Los Angeles nästa söndag. Under veckan har det spekulerats i att Madonna kommer göra två olika konserter, beroende på vilken typ av arena hon spelar på. Hon vill inte tröttna på setlistan och kommer byta ut två, tre låtar mellan de olika konserterna. Jag undrar om det verkligen kan stämma? Det är ett stort plus för alla de galna fans som har köpt biljetter till tio olika konserter men mindre roligt för oss andra som tänker se en konsert. Jag kommer ihåg när jag såg Madonna i Paris för fem år sedan, då hade hon tidigare under turnén bytt ut Gone mot You'll See - en av min favoritballader - och sjungit den låten ett par gånger. Hon gjorde Gone i Paris såklart till min besvikelse. Jag fick dock se Mirwais som dök upp speciellt under spelningen så lite plåster på såren fick jag ändå.

KostymerI veckan har vi också fått se några av Jean-Paul Gaultiers 400 kostymer till Confessions Tour. Han designade kostymerna till Blond Ambition Tour, alla minns väl strutbehåerna och korsetterna? Denna gång har han gjort scenkostymer som för tankarna både till ridning, John Travolta och new wave. Kostymerna är inte lika feminina idag som de var för sexton år sedan. Men det är väldigt snygga och välskräddade scen-kostymer. Vi kommer få en tuff och energisk show. Frågan är om den kommer vara hjärtlig? Det hoppas jag fortfarande på. Av kostymerna att döma får vi vänta på den ultimata discoglädjen till den sista delen. Gaultier tänkte på Las Vegas shower medan Madonna hade mer ABBA i tankarna. Nu blev det en kompromiss som Gaultier tycker påminner om "hur Eurovision Song Contest såg ut förr". Tänk er Baccara eller Silver Convention... Vi kommer i alla fall få höra MusicLa Isla Bonita och Erotica/You Thrill Me under konsertens sista del. Sedan har Madonna visst en sista, femte kostym som inte har avslöjats ännu. 

Frågan är bara om jag kommer att få se alla kostymerna live? Vi har inte fått tag på biljetter ännu. En dryg vecka kvar till premiär, Horsens om 103 dagar... (foto: liberation.fr)



Sommarvärme och sköna rytmer

Hela Sverige har fått fnatt de senaste dagarna, våren är här! Det är plötsligt över 20 grader och alla går omkring i shorts och sandaler. Maj månad har verkligen börjat bra väderleksmässigt sett i alla fall. Madonna har fortsatt repa låtar inför turnén och fler nyheter har läckt ut om konserten i sommar. Jag tänkte skriva kort om några nummer som jag hoppas mycket på:

La Isla Bonita kommer Madonna att göra i en gitarrbaserad tribalversion (?). Vad har hon nu hittat på? Tribal känns så.. nittiotal. Vart tog de svängiga latinska rytmerna vägen? Hon gör ett smart drag i att ta en av hennes största hits och stuva om totalt. Då kommer publiken kunna känna igen melodin (förhoppningsvis) och ändå kunna uppskatta numret. Hon har gjort två fantastiskt bra shownummer enligt mig av La Isla Bonita under både The Girlie Show och Drowned World Tour. Frågan är om tribalversionen kommer gå hem.  Publiken är väl så uppe i extas under konserten att de - och jag - tar emot allt Madonna gör på scen med öppna armar.

65370-11Hon kommer också göra en akustisk version av en personlig favorit från Music-skivan: Paradise (Not For Me). Det är jag mycket glad för! Låten har en speciell melankolisk stämning, med en nästan nostalgisk, tillbakablickande text. Trots att Confessions Tour utropas som en enda discokväll kommer Madonna alltså lugna ner tempot och göra några lugna låtar innan (disco)helvetet brakar löst igen. Hon har mycket bra fysik och flås men inte ens Madonna lyckas dansa sig genom en hel konsert. Inte vi i publiken heller gissar jag. Paradise är ett mycket bra val. Jag kommer ihåg hur jag njöt i Paris när låten dök upp under Drowned World-konserten. Videon som då visades till låten där Madonna i svart geishafrisyr är blåslagen i ansiktet minns jag också starkt. Det var en höjdpunkt då och kommer säkert vara det i år också. Hoppas hon inte har ratat Drowned World bara utan gör båda två låtarna efter varandra.



Discoshowen kommer också kryddas av en del härliga gamla discorökare ihopmixade med Madonnas egna låtar. Hon ska enligt rykten sjunga Donna Summers I Feel Love till hennes egen Future Lovers. Här känns inte Madonna helt nyskapande. Kylie gjorde likadant under sin Fever-turné där hon gjorde I Feel Love mixad med hennes egen Light Years. Nu diggar Madonna Kylie och tvärtom så Kylie kanske tycker det är ok för denna gången. Sedan kommer även Disco Inferno dyka upp ihop med Music, det låter lite roligare.

Det är något av vad vi kan vänta oss. Premiären kommer alltmer nära. Snart kan alla fans springa ut och köpa dokumentären I'm Going To Tell You A Secret på DVD och medföljande CD. Då kan vi återuppleva förra turnén. Mer om den DVD:n och CD:n - som innehåller en del roliga låtar - om en dryg månad! Den släpps i mitten av juni. Då ska vi ha fått tag på våra biljetter. (foto: beautifulmadonna.com)


Genrepet är avklarat

Det är 17 dagar kvar till premiären på Confessions Tour. I helgen spelade Madonna för första gången på en festival - nej hon har inte giggat på Roskilde förut. Hon gjorde ett kort set på Cochella-festivalen i Kalifornien. Hon verkade vara i bra form, mer pumpad än någonsin enligt folk på plats, och på riktigt bra humör. Hon spelade några låtar från Confessions On A Dance Floor och gjorde även Ray Of Light samt Everybody. Vad jag förstår kommer just Ray Of Light vara med under turnén och Madonna kommer även hänga på sig gitarren igen. Det gillar jag! På senaste turnén gillade jag flera av låtarna hon gjorde med gitarr, både elektrisk och akustisk hanterar hon finfint.

Nytt nummer på låtlistan sägs vara You Thrill Me som Madonna har mixat ihop med Erotica. You Thrill Me är en låt som aldrig lämnat demostadiet, ett klipp finns dock ute med Madonnas sångpålägg på låten. Klippet säger inte mycket om själva låten men jag litar på Madonna och tror hon kommer fixa allt i slutändan. Det är alltid roligt att höra nya låtar på turnéerna. Hennes cover på Imagine under förra turnén fungerade bra, däremot var jag inte vidare förtjust i Oh Daddy som hon gjorde på Drowned World Tour även om den mest var menad som ett skämt.

Hur går det med våra biljetter då? Vi förfasas över hutlösa ockerpriser på diverse annons- och auktionssajter. Hur vågar man ta ut dubbla priset och sedan låtsas att man är ett seriöst företag? Nej tack. Nu hoppas vi på att billetlugen kontaktar oss också, precis som de gjorde till Lucia, och att vi får köpa våra biljetter. Självklart skrev vi upp oss på väntelistan... Tack för stödet. Kampen fortsätter!

Like A Prayer!

Så... biljetterna släpptes till konserten i Horsens imorse och vi lyckades inte få tag på några!! Vi satt framför datorn i två timmar. Två gånger lyckades vi komma fram till billetlugens sajt men sedan tog det stopp. När vi till sist kom vidare på sidan var det för sent, då var biljetterna redan slut! Vi hade samtidigt suttit i telefonkö i en och en halv timme och hört på saggig pausmusik och skön danska.

Suck. Vilket antiklimax säger jag bara. Nu har jag missat att köpa biljetter till konserten jag helst vill gå på i sommar och är lite bitter.. Men allt hopp är inte ute. Nu får vi - Pär, Daniel, Helena och jag - försöka få tag på biljetterna på något annat sätt. Läser du detta och ha någon biljett över är det bara att höra av dig! Jag kommer undersöka diverse onlineauktioner och försöka hitta biljetter på olika ställen också. Det kanske blir en dyr paketresa med hotell och allt, det är väl ok det med. 

Vi kommer inte ge upp. Följ vår kamp för att få Madonnabiljetter. Direkt. Här på Popkorn.

Get Together årets sommarhit?

Madonnas officiella hemsida meddelade igår att singel nummer 3 från senaste albumet är Get Together! Låten är en rejäl uptempo slagdänga med fantastisk refräng och bra produktion. Den är också en av "svensklåtarna" på Confessions On A Dance Floor eftersom den är skriven och producerad av Anders Bagge och Peter Åström. Lite tröst till oss svenskar då hon inte besöker oss under turnén i sommar.

65370-10Get Together
är en av mina favoritlåtar på albumet och hennes framträdande med låten på en TV-show i Paris förra året är ett av de bästa Madonna-klippen från förra året. Hon har lyckats med sommarsinglarna Express Yourself, This Used To Be My Play-ground, Beautiful Stranger och American Pie tidigare och Get Together måste självklart bli en ny sommarhit för Madonna i år. (Bilden till höger blir kanske singelomslag?).

Ibland funderar jag kring hur Madonna och hennes skivbolag samarbetar. Hur de väljer singlarna och vilka videor som skall göras t.ex. Under hennes karriär har potentiella hits inte släppts på singel av olika skäl som Impressive Instant, Amazing, I Want You m.fl. Andra gånger har man valt att inte göra någon video som med Nothing Fails och Keep It Together men en singel har man släppt ändå. Ibland har en video gjorts (I Want You, GHV2 Megamix) men ingen singel har kommit.. Jag har flera gånger förvånats över hur man har tänkt kring singel- och videosläpp och hur man ibland har gjort dundermissar med promotion etc. Jag hoppas att Madonnas skivbolag Warner inte gör några missar framöver med Confessions On A Dance Floor och dess framtida hits. Det ryktas nämligen att Get Together är sista singeln från albumet. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer.

Stickern på albumet säger att det innehåller hitsen Hung Up, Sorry och Jump. Det brukar vara vanligt att låtarna även då kommer på singel. Jag gillar Get Together hemskt mycket men hade faktiskt sett att Jump var singel nr. 3 i maj då hon startar sin turné i USA och att Get Together släpptes i början av augusti på singel. Jump är vad jag tror en låt som passar den amerikanska marknaden bättre och funkar bra där. Det är en rakare melodi och produktion än Get Together, med klassisk stark Madonna-refräng. Nu hoppas jag iställer att Jump verkligen blir singel nr. 4 i början av hösten då den är alltför bra för att lämnas kvar på albumet. Men just nu ser vi fram emot Get Together med dess video och remixar och blir glada varje gång vi hör den på radio eller dansar till den på någon klubb eller fest. (foto: madonna.cz)





Senaste turnénytt

Nedräkningen har börjat! Imorgon är det en vecka kvar till premiären av Confessions Tour i Los Angeles. Madonna och hennes gäng med dansare och musiker har i dagarna börjat repa på scen. Hon har lär också ha sagt att hon inte kommer att sjunga Holiday under konserten, det kommer i så fall bli första gången hon inte gör låten på en turné. Jag kan inte säga att jag kommer att sakna låten. På förra turnén var jag inte så road av låten faktiskt. Madonna är trött på att sjunga låten och vill göra andra låtar. Bra säger jag!

Biljettsläppet till konserten i Horsens som jag och mina vänner ska gå på har skjutits fram en vecka. På lördag skulle jag ha suttit framför datorn på morgonen och bokat ett gäng biljetter för några tusen. Nu verkar billetlugen ha tekniska problem och inte förrän nästa lördag kan jag och resten kasta oss över de 85.000 biljetterna...

Confessions Tour sägs annars kunna bli den mest inkomstbringande för en kvinnlig artist någonsin. Inte konstigt när biljettpriserna är skyhöga och Madonna säljer ut extrakonserter på löpande band. Hon ska spela sju gånger (!) i London, fyra gånger i New York och Paris t.ex. Hon är nu uppe i 47 konserter, lika många som hennes år på nacken.

COAD















Jag har också läst en bra artikel på New York Daily News hemsida där deras popmusik-kritiker Jim Farber har skrivit varför Madonna fortfarande säljer konsertbiljetter lika snabbt som dietpiller på en Lindsay Lohan look-a-like-tävling. Han menar att vi fortfarande gillar hennes musik, hennes turnéer rockar (fett - som Carola skulle ha sagt) och att hon faktiskt kan sjunga nu för tiden också. Självklart håller jag och alla andra som har sett henne live med honom.

Sedan skriver Jim att ingen artist har gjort fler bra dansskivor än Madonna de senaste 20 åren förutom - Pet Shop Boys. Hm, där vet jag inte riktigt om jag håller med honom. Snart kommer killarnas nya skiva och då får det bli ett battle mellan M och PSB. Vilken skiva är den bästa dansplattan? Sedan får de battla över bästa konserten också tror jag. Det kan bli en rysare... (foto: madonna.cz)

Sex, anyone?

Låten börjar med ett tidstypiskt knaster från en vinylplatta. Sedan kommer den tunga, nästan hypnotiska basgången in. Trummaskinen läggs på och sedan gitarrerna. Det är självklart introt på Erotica som jag pratar om. Första singeln från skivan med samma namn var en stor hit för drygt 13 år sedan. Låten ryktas vara med på Madonnas turné i sommar.

Jag var tonåring när Erotica kom och bodde fortfarande hemma. Jag minns att jag inte fick något grepp om låten när jag hörde den i början. Jag hade svårt att hålla jämna steg med Madonnas kärriär och varje ny singel var en överraskning. This Used To Be My Playground hade varit en favorit samma sommar. En sentimental ballad som jag fortfarande tycker mycket om. Men vad nu? Rader som: "I'll give you love, I hit you like a truck" och allt stönande ovanpå det! Nu fick jag sänka stereon igen när jag lyssnade på låten, precis som när jag vågade spela Justify My Love. Suck.

eroticaJag fick sedan albumet i födelsedagspresent. Pappa hade köpt skivan med det tåsugande fodralet på resa i Danmark. Jag undrade alltid vad expediten tyckte när pappa köpte den. Min pappa var ju ingen snuskgubbe! Albumet lyssnade jag ofta på, det svänger på sina ställen lika mycket som Confessions On A Dance Floor. Erotica-plattan är dock en mörkare historia än det senaste albumet. Flera av låtarna började jag tycka om och även titelspåret blev en favorit till sist. Erotica är framför allt en skön danslåt, lite väl knasig text kanske, som jag hoppas mycket på att få dansa till i sommar.

Det var längesedan Madonna sjöng Erotica eller systerlåten Justify My Love  live. Turnén hette då The Girlie Show och Madonnas karriär hade nått en lägstanivå, mycket på grund av Sex-boken och Erotica-plattan. Hon fick ta mycket stryk under ett par år och frågorna kring Sex-eran kommer ofta upp på hennes intervjuer. När hon nu har medvind igen vågar hon antagligen sjunga Erotica utan att behöva tänka på allt sex-snack. Nu är Madonna en lady med make och två väluppfostrade barn. Hon är ingen bad girl som dejtar Dennis Rodman och liftar naken. Det ryktas dessutom att hon ska sjunga Like A Virgin i sommar. Vi får se hur det kommer att gå. Jag tror att Madonna kommer att lyckas få till lite medelåldersstön som bara hon kan. (foto: madonna.cz)

Hits! Hits! Hits!

Hur gör man med alla gamla slagdängor när man ska ut på turné? Madonna har haft hits i över tjugo år nu. Listan över hennes hitsinglar är väldigt lång vid det här laget och hon kan välja mellan över 60 singlar och massor av albumspår inför sommarens turné.

Madonna lär har sagt att hon ofta föredrar remixversionerna av hennes gamla låtar framför originalen. Inför varje turné hottar hon upp olika gamla låtar för att ge publiken något nytt ljud eller en ny version. Jag tycker hon gör helt rätt i att ändra låtarna och klä dem i nya förpackningar. Hur roligt är det att gå på en konsert och höra låtar som låter precis som på skivan? Ok, en bra låt är en bra låt är en bra låt osv. Men jag vill ju som publik känna att artisten arbetar med sitt material och inte kopierar sig själv. Man kan dock inte som artist ändra för mycket i sina låtar, fansen måste gilla det dem hör. Jag tycker alltid det är spännande att gå på en Madonna-konsert och inte riktigt veta vad jag kommer att få höra. Hennes balladversion av Deeper And Deeper på den senaste turnén är ett exempel på hur Madonna gör om sina låtar. En av mina favorit danslåtar blev en melankolisk och enkel ballad. Den allvarsamma texten blev naknare på samma gång och jag tog till mig och uppskattade låten på ett nytt sätt.

I år verkar Madonna enligt rykterna fundera över ett hitsmedley. Det var ett tag sedan hon gjorde något liknande på scen. Eftersom vi ska dansa tillsammans passar ett medley bra in i konceptet tycker jag. Låtarna på senaste albumet är ju också ihopmixade. Jag ser framför mig ett långt avslutande medley på årets turné med många gamla godingar som: Music, Express Yourself, Nothing Really Matters, Into The Groove, Erotica, Holiday, Vogue, Causing A Commotion, Open Your Heart, Dress You Up och Hollywood! Jag tänker mig konfettiregn, hela ensemblen på catwalken, publiken får sjunga med, glada bilder på videoskärmarna. Medleyt är sedan ihopmixat med nästa låt och klockan börjar ticka direkt. Sista låten Hung Up kommer då i en svängig, tung version om jag får önska. Efter låtens slut vill vi i publiken bara ha mer men då är det hela över igen. Jag är för ett medley i sommar. "I want More!" som Madonna sjöng en gång i tiden..

Tidigare inlägg